Hudmottagning

Kortare beskrivning av olika hudåkommor

Acne är den vanligaste hudåkomman på en hudmottagning och helt ofarligt.

Personer i alla åldrar kan få akne, men det är vanligast i tonåren. Acne förekommer huvudsakligen i ansiktet, på skuldrorna/ryggen eller på bröstet där talgkörtlarna är större än på andra delar av kroppen. Vid acne förändras talgkörtelns aktivitet på olika sätt. Könshormonerna gör att det bildas mer talg i talgkörtlarna då huden ser fet ut. Mängden av en speciell acnebakterie ökar onormalt i talgkörteln. När talgkörtelns nedre del blir inflammerad uppstår finnar.

Vi kan erbjuda medicinsk behandling av acne i alla svårighetsgrader:

• Receptbelagda eller receptfria krämer/gel
• Antibiotika tabletter
• Hos kvinnor även vissa p-piller som har bra antiandrogen effekt

Vid mycket svår acne, och/eller om du har acne som bildar ärr i huden, kan vi behandla med medicinen  isotretinoin (Roaccutan) som endast kan erhållas via hudspecialistläkare.

Rosacea är en acneliknande hudåkomma (acne rosacea).

Rosacea är vanligast hos medelålders personer. Det är oklart vad sjukdomen beror på, men den smittar inte. Det finns misstanke om mekanismer som styr blodkärlens funktion i ansiktshuden och som startar inflammationen i talgkörtel/hårsäcksapparaten. Besvären kan utlösas och förvärras av starkt solljus, varma drycker, alkohol eller starkt kryddad mat. Stress är en faktor som kan också försämra rosacea. Med behandling försvinner besvären, men det händer att de kommer tillbaka. Vi kan erbjuda medicinsk behandling med olika receptbelagda krämer och antibiotikatabletter.

Svampinfektion är en ganska vanlig hudsjukdom. 

Det finns olika typer av svamp som kan orsaka infektioner. En svampinfektion visar sig på olika sätt beroende på var på kroppen den finns. En del svampinfektioner kan behandlas med receptfria läkemedel.

En vanlig form av svampinfektion som drabbar huden på bålen kallas pityriasis versicolor, som oftast kommer på hudområden med mycket talgkörtlar, som bröstet och ryggen. Det kan se ut som ljusa lätt fjällande fläckar eller bruna fjällande fläckar. Det är vanligt vid hög temperatur och hög luftfuktighet. Behandling kan vara svampdödande schampo, lösning eller tabletter.

En annan vanlig svampinfektion är nagel- och fotsvamp.  Fotsvamp är ovanligt hos barn under tio år. Fotsvamp sprids ofta via golv i till exempel badhus. Nagelsvamp svarar dåligt på lokalbehandling. Tablettbehandling är det effektivaste vid nagelsvamp. Innan man ger tablettbehandling bör ett svampprov tas för att konstatera svampväxt.

Eksem är en inflammation i huden som kan uppstå om hudens yttre skydd har försvagats och att en inflammation har uppstått i huden.

Atopiskt eksem börjar ofta som böjveckseksem hos barn. Det föreligger en viss ärftlighet för torr hud och därmed risken att utveckla atopiskt eksem. Då är det viktigt att man smörjer sig regelbundet med mjukgörande kräm. Under vinterhalvåret försämras oftast eksemet pga torrare klimat (främst inomhus), då behöver man smörja oftare.

Kontakteksem kan vara allergiskt eller irritativt. Vanliga ämnen som kan framkalla allergiskt eksem är till exempel nickel, krom, gummi, latex och vissa konserveringsmedel i hudvårdsprodukter. Det kan till exempel bero på att huden är torr eller att man har kommit i kontakt med ett ämne som man är allergisk mot.

Patient med atopiskt eksem har då större risk att drabbas av irritativt kontakteksem på händer vid vissa yrken där man måste tvätta händerna ofta.

Det viktigaste för att förebygga nya eksem är att man håller huden mjuk och fuktig med mjukgörare som finns som salvor, krämer, emulsion eller hudlotion. Vid besvär av eksem ska kortisonkräm användas för att minska klådan och dämpa inflammationen.

Även icke kortisonbaserad eksemsalva, som kallas immunhämmande läkemedel, finns nu som ett alternativ. Läkemedlen dämpar immunförsvaret och minskar inflammationen samt klådan. Den används särskilt om man har eksem i ansiktet eller på halsen.

Vårtor eller verruca vulgaris orsakas av virus och drabbar ofta händer och fötter. 

Alla kan få vårtor men det är vanligast hos barn i skolåldern. Hand- och fotvårtor är ofarliga och behöver inte behandlas. De försvinner av sig själv. I vissa fall kan de försvinna på några månader men ibland kan det ta flera år innan en vårta är borta. Om du har ömma fotvårtor kan du behandla med vårtmedel. Ett snabbare sätt att behandla hand- och fotvårtor, är att frysa bort dem.

Basaliom är en typ av hudcancer som oftast beror på att man har varit mycket i solen och är den vanligaste typen av hudtumör i Sverige.

Den anses som en ”snäll” form av hudcancer då tumören enbart växer i huden och sällan sprider sig till övriga delar av kroppen. Basaliom brukar oftast växa långsamt och kan se ut på olika sätt (ett svårläkt sår, en eksemliknande fläck som inte svarar på eksembehandling eller en röd kula, men kan även påminna om ett blekt, hårt ärr till exempel).

Basaliom kan behandlas på många olika sätt och vilken typ av behandling som används beror på vilken typ av basalcellscancer du har och var på kroppen den sitter:

Kryoterapi med flytande kväve (frysning)
Kyrettage och elektrodessikation (skrapning och bränning)
Kirurgisk excision (operation med kniv)
Fotodynamisk terapi (ljusbehandling)
Medicinsk kräm

Aktiniska keratoser är en mycket vanlig ytlig cellförändring i huden p.g.a. omfattande överexponering för solstrålning (solskada). 

Aktiniska keratoser är inte hudcancer. Men om dessa går obehandlade förvärras cellförändringarna och övergår i Mb Bowen (skivepitelcancer in situ). Rekommendationen är därför att behandla aktiniska keratoser för att minska risken för att skivepitelcancer ska utvecklas på huden.

Aktiniska keratoser är vanligast på områden som utsatts för mycket sol som ansiktet, ovansidan av händerna och hjässan hos tunnhåriga personer. De ser ut som små, tunna, rodnande, fjällande eller skrovliga förändringar.

Behandling av Aktiniska keratoser:

Kryoterapi med flytande kväve (frysning)
Kyrettage och elektrodessikation (skrapning och bränning)
Fotodynamisk terapi (ljusbehandling)
Medicinsk kräm

Skivepitelcancer är den näst vanligaste hudtumören efter basaliom. 

Till skillnad från basaliom kan skivepitelcancer sprida sig (metastasera) till andra organ men det är ganska ovanligt . Tumören beror oftast på långvarig solexposition varför den vanligtvis dyker upp på sådana områden i huden. Tumören förekommer oftare hos patienter som genomgått organtransplantation men kan även dyka upp i kroniska sår och i tidigare strålbehandlade områden. Skivepitelcancer kan se ut som en rodnande kula i huden eller ett svårläkt sår. Ett vävnadsprov säkerställer diagnosen. Behandling är kirurgisk excision.

Malignt melanom är den allvarligaste formen av hudcancer och den cancersjukdom som ökar mest.

Malignt melanom sprider sig oftare än andra hudcancertyper till lymfkörtlar och andra organ, om den upptäcks sent. De flesta botas tack vare tidig upptäckt och nästan alla som får behandling tidigt blir av med sjukdomen. Den viktigaste faktorn för uppkomst av malignt melanom är UV-strålningen från solen. 

Ärftlighet kan även spela roll. Sjukdomen är mycket sällsynt före puberteten och ovanlig under tonåren.

Förändring av en leverfläck i storlek, form och färg är tidiga tecken på malignt melanom som ska föranleda besök hos hudläkare. Som hudläkare har vi mycket stor erfarenhet av att bedöma olika leverfläckar och vi använda ett dermatoskop som gör diagnostiken betydligt säkrare.

Behandling av ett tidigt malignt melanom är kirurgisk excision. Ibland kombineras operationen med lymfkörtelundersökning. Om tumören uppvisar spridning kan både strål-och cellgiftsbehandling komma ifråga.

Psoriasis är en vanlig hudsjukdom. Risken att få psoriasis ökar om någon i ens biologiska familj har sjukdomen.

Psoriasis är en hudsjukdom som ger röda fläckar. De kan klia till en början men klådan kan gå över. Orsaken är en inflammation i de övre hudlagren. Sjukdomen går i skov. Det innebär perioder med små eller inga utslag varvat med perioder när sjukdomen blossar upp och ger mer besvär.

Många kan dock ha anlag utan att sjukdomen bryter ut. Luftvägsinfektioner och stress samt rökning kan utlösa och förvärra psoriasis.

Psoriasis smittar inte. En del personer som har psoriasis kan även få psoriasisartrit som är en inflammation med värk i lederna. För de flesta med psoriasis kan det räcka med utvärtes behandling med kortison/D-vitaminpreparat i olika former: salva, kräm, skum, liniment och lösning. Ljusbehandling används om kräm eller salva inte är tillräckligt effektivt.

Hos en liten grupp psoriatiker räcker inte lokal behandling och ljusbehandling för att kontrollera sjukdomen. Man kan då välja något invärtes läkemedel i form av tabletter eller sprutor som påverkar hela kroppen och är effektivare, men de kan ge mer biverkningar